Han och systern hade varit bosatta i Itrozo en lite längre tid nu. Än hade han inte sett mycket annat av landet, mer än rosenskogen han valt att leva i. Nog var det vackert alltid, även såhär dags om vintern när träden var kala och marken var täckt av snö. Snö, vatten, is, allt var det saker han brukade avsky av naturliga anledningar, men såhär i stillsamheten besvärade det honom inte alls. Den bevingade valde att promenera till fots denna stillsamma eftermiddag, inte alltför långt ifrån boplatsen ...
↧