Itrozo. Rosenskogen väl värd sitt namn. Rosenbuskarna växer rikligt och det märks att de äger skogen. Den mörka tiken vandrar fram mellan rosenbuskarna. Rosorna viker sig än dock ur vägen för henne. De lämnade Ötamon tidigt. Hon ångrar sig inte. Hon har velat röra på sig väldigt länge nu. Började nästan känna sig fången i månblommeskogen. Hennes humör är även lyft av det sällskap som hon lämnade Ötamon med. Brodern. Aldrig trodde hon att hon skulle få ha honom vid sin sida igen. Men de vandrar ...
↧